Allmändidaktiska faktorer och reflektioner

Under VFU-perioden har jag varit följt tre åk 6 klasser. De hade inte mycket konkreta material i till exempel matten. Men där emot hade de extra personal några gånger i veckan under mattelektionerna. Det anser jag är ett bra sätt att hjälpa eleverna genom att sätta in en extra resurs så de har större möjlighet att få hjälp. Framförallt de svaga elever som ibland missar genomgångar eller inte hänger med på dem. De får en extra genomgång med läraren då resursen är med resten av klassen. Ibland använder lärarna sig av appar eller videos i sin undervisningen för att förklara för eleverna. Detta märkte jag gjorde mycket skillnad. För det finns elever som inte hänger med när man bara pratar och skriver på tavlan. Vissa hänger bättre med när de för se någon film eller bilder.

Eftersom dessa 6:or är parallellklasser och väldigt nära varandra så jobbar min LLU och de andra klassföreståndarna tillsammans. De planerar, samtalar och utför samma ordning- och trivselregler för alla klasser. De backar upp varandra och hjälps åt. De är positiva till förändring och tar tag i nya projekt med en gång för att se om det blir bättre för eleverna. Fastän lärarna är ämneslärare så bryr de sig om eleverna.

De var mycket samarbete med lärarna och specialpedagogen. De hade möten och pratade ofta i fikarummet om hur det gick för elever som gick till specialpedagogen. De fick material så de svaga eleverna har något att jobba med som är anpassat för de. Lärarna anpassade också läxorna för elever med exempelvis dyslexi.

I en av klasserna går en elev med diagnosen ADHD. Han har en elevassistent som följer honom. Ibland kunde läraren efter genomgången gå in med den eleven i ett grupprum för att jobba med uppgifter istället för att alltid låta eleven och assistenten sitta med varandra. Jag frågade min LLU varför hon gjorde så ibland. Hennes svar var att den eleven behöver också känna att den får hjälp och uppmärksamhet av läraren. Den ska inte känna sig utanför och sakna förhållandet mellan elev och lärare.

Blogginlägg 7, Aritmetik

Inför denna uppgift så samtalade jag med min LLU och vi kom fram till att eleverna behöver träna på att räkna med och omvandla bråk till decimaltal. Jag valde att låta eleverna göra diagnosen först, sedan utifrån resultaten se vilka elever jag behöver ha en extra genomgång med. Jag valde också ut cirka 2-3 tal att repetera med hela klassen på grund av att resultaten på dessa tal var alldeles för låga. Jag la märke till att det tog den snabbaste eleven ca 5 min att göra diagnosen och den sista eleven var färdig efter 15 min. Efter rättningen så räknade jag  poängen för varje elev. Max poäng på diagnosen var 23 så jag valde de elever som hade under 12 poäng för att intervjua och ha uppföljning med.


Vi valde just denna diagnosen för att det är svårt med decimaltal för de flesta elever. De visade svårigheter för talpositionerna efter kommatecknet som till exempel, hundradels- och tusendelsplatsen. Inför undervisningen i den lilla gruppen använde jag mig av "kuber" som används för att förklara positionssystemet för att förenkla det för eleverna.  I slutet av lektionen visade några av eleverna på grundlig förståelse som till exempel vad en tiondel är och att 1/10 = 0,1. De lärde sig att addera och subtrahera med enkla decimaltal.

Svårigheterna jag upplevde med mikroundervisningen var att eleverna blev förvirrade när vi pratade om positionernas namn. Jag kände mig inte osäker men jag hade svårt att formulera mig på en nivå så eleverna skulle förstå mig utan att bli förvirrade. Jag upplevde att många av eleverna i helklass tolkade divisionssträcket som kommatecken.

Om jag skulle göra om det så skulle jag gjort det med en mindre grupp. Dessa grupper var på 5-6 elever och ändå så kände jag att jag tappade några på vägen. De gjorde annat och var helt o intresserade. Jag skulle kanske gjort något annat för att fånga deras intresse. Jag fick bara 2 elever att faktiskt ställa frågor och våga svara fel och det var inte det jag ville. Jag ville att hela gruppen skulle diskutera.

Praxisseminarium

På praxisseminariet tog vår grupp upp lite tankar och frågor som man fått under VFU:n. Det var intressant att lyssna på andras frågor. Vi fick svar och tips av vår seminarieledare. Det som jag tyckte var mindre bra var tiden. Den räckte helt enkelt inte till. Vi skulle behövt en till timme utöver den tiden vi fick. Jag hade velat jämföra platser, uppgifter och resultat med de andra studenterna. Det ger mig ideer att lyssna på hur de gjorde när de hade textsamtal eller skrivuppgift.

Allt som allt så var det bra att träffa någon och dela med sig av sina tankar och funderingar.

Ciao Ranin

Barn- och ungdomslitteratur analys!

De två karaktärer jag valt att jämföra är Askungen, ur Klassiska sagor, Askungen, efter bröderna Grimm, och Shirin, ur Bert + Samira = Sant?. Det är tydligt att Askungen är huvudpersonen i berättelsen men däremot så är Shirin en mindre karaktär i Bert-boken. Jag valde dessa två karaktärer för att deras personligheter är differenta men i slutet av berättelserna får båda sin “drömprins”. En annan anledning till att jag valde just dessa två karaktärer är artikeln: Ella Evolving: Cinderella Stories and the Construction of Gender-Appropriate Behavior. Artikeln fick mig att reagera på kvinnosynen i folksagor. Därför vill jag jämföra dessa två karaktärer.

 

Karaktärgestaltning

Askungen: I början av berättelsen så är hennes mamma sjuk. Innan mamman dör så säger hon till Askungen:

Kära barn, se till att förbli snäll och god. Då ska du se att allt blir bra till slut. (Harris, 2003, s. 1).

 

Efter det när Askungen får en styvmor och två styvsystrar blir hon förnedrad och nedtryckt av systrarna och mamman, men hon säger inget utan fortsätter vara tyst och gör som de säger. Tydliga exempel på det återkommer under hela boken:

“De tog ifrån henne alla de vackra kläderna, och gav henne en grov kjortel och träskor.” (Harris, 2003, s. 3).

 

“Inte ens en säng fick hon att sova i, utan måste lägga sig i askan bredvid spisen. Därför var hon alltid sotig och smutsig, och styvsystrarna började kalla henne Askungen.” (Harris, 2003, s. 4).

 

Askungen säger inte så mycket när systrarna retar henne eller utnyttjar henne som piga. Hon framstår som underkastad och svag, hon vågar inte stå upp för sig själv och säga ifrån. På endast tre ställen i boken så uttalar hon sig om vad hon vill:

“Till slut tog hon mod till sig och frågade styvmodern om lov att få gå med. ”(Harris, 2003, s. 6).

 

“Jo min stora önskan är att få gå på balen även imorgon. Kan du hjälpa mig?” (Harris, 2003, s. 16).

 

“Låt mig försöka också, sa Askungen som stått bredvid för att passa upp på de båda styvsystrarna.” (Harris, 2003, s. 22).

 

Sagan slutar med att Askungen och prinsen och gifter sig och lever ett långt, lyckligt och äventyrligt liv tillsammans (Harris, 2003, s. 22).

Shirin: Framstår som en tuff tjej som vet vad hon vill och vågar uttrycka sig på ett vulgärt sätt. Här är några exempel:

”Vi kanske kan strippa istället, sa hon. Lina sa att det var för kallt. Shirin sa att de skulle sälja pussar istället, tio kronor styck.  Alla tittade på mig. Shirin mest. Vad väntar du på, gullet? sa hon. Kyss mig.” (Olsson & Jacobsson, 2007, s. 45)

 

Shirin talar om för Bert vad hon tycker om honom. Bert tycker att Shirin är konstig för att hon vågar säga att han är söt och att hon vill pussa/kyssa honom.

”Jag tycker glasögon är snyggt på killar, sa hon.

Ha ha, skrattade jag.

Jag skojar inte, sa hon. Jag blir faktiskt hångelsugen.” (Olsson & Jacobsson, 2007, s. 63)

 

Bert försöker undvika Shirin för att han inte vill vara otrogen mot Samira. Trots alla försök att undvika Shirin så ger hon inte upp. Hon är alltid där för att påminna Bert att hon tycker om honom.

”Ska ni med och åka karusell? sa Samira till Reza och mig.

Njae, sa han.

Tyvärr, sa Shirin. Bert ska åka kärlekstunneln med mig.” (Olsson & Jacobsson, 2007, s. 84)

 

I slutet av boken är det ett disco som alla ska gå på. Bert blir besviken och vill gå hem för att Samira dansar med en annan kille och ser glad ut. Men så kommer Shirin:

”Hon tog med mig ut på dansgolvet. Det var en snabb låt. Shirin tittade på mig hela tiden. När den snabba låten var slut kom det en tryckare.

Jag ska dricka vatten, sa jag.

Aldrig, sa Shirin.” (Olsson & Jacobsson, 2007, s. 105)

 

Det slutar med att Bert skriver Bert +  Shirin = Sant! (Olsson & Jacobsson, 2007, s. 105).

 

Eftersom Askungesagan börjar med det var en gång så vet man inte var och när den utspelar sig. Det är en folksaga som enligt Boglind och Nordenstam (2010, s.33) har sin ursprungliga grund i en muntlig tradition och har därför ingen namngiven författare. Den förändrades på grund av vilket land och vilket samhälle den berättas i.

Till skillnad från Askungen så är Bert-böckerna ungdomsromaner. De är riktade för barn och ungdomar som läsare. De omfattar tonåringars utmaningar i livet. Eleverna känner bättre igen sig själva i ungdomsromaner än konstsagor.

 

Skillnader

 

Askungen:

·         Blir kallad Askungen för hon sover i askan bredvid spisen

·         Lyder styvsystrar och styvmor

·         Underkastad

·         Tystlåten

·         Står aldrig upp för sig själv

·         Befinner sig i okänd tid och rum

·         Väntar på att bli vald av prinsen

·         Har inga vänner eller familj

·         Gamla slitna kläder, enligt text och illustration

 

Shirin:

·         Har ett namn med persiskt ursprung

·         Gör som hon själv vill

·         Ledande

·         Pratsam

·         Står upp för sig själv

·         Befinner sig i Sverige, i nutid

·         Hon väljer Bert

·         Har vänner och familj

·         Coola och tuffa kläder, enligt illustrationerna

 

Likheter

 

Båda karaktärerna är: Flickor, godhjärtade, hoppfulla, får sin prins/kille i slutet.

 

Reflektioner

De här två karaktärerna är olika eftersom berättelserna har olika syften. Linda T. Parsons (2004, s. 136) skriver att folksagor är kulturellt kraftfulla medel som talar om för människor hur de ska vara. De är konstruerade på ett genusskildrande sätt för att flickor ska veta sin plats i samhället och förbereda de för romantiska och heterosexuella relationer. Parson (2004, s. 137) nämner också att flickor som läser eller lyssnar på sådana sagor växer upp med tron att deras värde hänger på männens attraktion till dem. Flickorna strävar efter att uppfylla männens utseendemässiga krav för att tillfredsställa dem. Detta syns tydligt i alla folksagor eftersom alla flickor och prinsessor framstår som vackra. Det är inte bara utseendet som gör att prinsessorna välj av prinsen och lever lyckliga i alla sina dagar. Det är också att flickorna är svaga, undergivna och beroende av männen, medan männen är aktiva, starka och dominanta. Vad säger det om samhällets normer och värderingar? Är dessa sagoprinsessor och prinsar jämställda? Flickor framstår som tillfredsställande objekt för mannens blick. De behöver inte göra någonting mer än att vara vackra och lydiga för att bli valda av prinsen. Om det hade sett ut så i dagens samhälle hade flickor inte behövt gå i skolan för att utbilda sig och få jobb så de kan försörja sig. De hade gift sig unga för att ha en man som försörjer de, precis som det såg ut för några decennier sedan. Det är inte fel att läsa folksagor det är vårt kulturarv, men det är viktigt att diskutera jämställdhet och människors lika värde oavsett kön. Det är trots allt lärarnas uppgift att förmedla skolans värdegrund.

 

”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” (Skolverket, 2011, s. 7)

 

I Bert-boken är Shirin en typisk karaktär som finns i samhället idag. Det som är så bra med hennes karaktär är nog att det kan vara en tjej och en kille. Det är ingen större skillnad på henne och Bert förutom att hon inte är lika blyg som honom. Han vågar aldrig berätta för Samira att han är kär i henne medan Shirin är väldigt tydlig och öppen med sina känslor för Bert. Barn behöver veta att det inte bara är killar som är tuffa och vågar uttrycka sina känslor. Tjejer kan också ha starka personligheter och vara tuffa. Parson (2004, s. 138) nämner att självständiga, starka och maktbelägna kvinnor i folksagor beskrivs som onda och fula. De som är mäktiga och goda är ofta inte människor utan framstår som feer. Det stämmer inte heller med verkligheten, därför är det bra för barn att läsa andra genrer och inte bara folksagor.

Jag skulle inte avstå från någon litteratur i min undervisning. Det är viktigt att läsa olika sorters texter och genrer. Som Pauline Gibbons (2012, s. 131) skriver, låt eleverna bekanta sig med språket inom olika genrer för att de ska få det lättare att förstå språkanvändningen i olika genrer. Ju mer erfarenhet de har desto bättre läsförståelse får de.

 

 

Referenslista:

Boglind, A., & Nordenstam, A. (2010). Från fabler till manga: litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur. Falkenberg: Prepress Team Media Sweden AB.

 

Gibbons, P. (2013). Stärk språket stärk lärandet. Halmstad: Bulls Graphics.

 

Harris, M. (2003). Klassiska sagor Askungen efter bröderna Grimm. Stockholm: Bonnier Carlsen Bokförlag.

 

Parson, L. T. (2004). Ella Evolving: Cinderella Stories and the Construction of Gender-Appropriate Behavior. Children’s Litterature in Education, Vol. 35, No. 2. Tillgänglig: https://gul.gu.se/courseId/70295/node.do?id=30842845&ts=1445620296385&u=150078605

 

Olsson, S., & Jacobsson, A. (2007). Bert + Samira = Sant?. Falun: ScandBook AB.

 

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Blogginlägg: 4

Under de första veckorna jag varit i skolan så märkte jag att eleverna skriver mycket i svenska, engelska och SO. Just nu skriver de berättelser både i svenska och engelska. I svenskan hade de ett projekt som pågick under några veckor där de skulle läsa en bok, skriva reception och fakta om författaren. Det gjorde de innan jag kom men nu så får de redovisa sina författare och böcker för klassen. Barnen som lyssnar på redovisningen får ge respons på vad som är bra och vad personen som presenterar kan göra bättre. De håller också på att skriva bilderböcker. Mottagare till böckerna är andraklassare. När de är färdiga med de kommer de få läsa upp sina berättelser för barn i lågstadiet. Det är bra att få göra något med det de skriver. Eleverna blir mer motiverade. I engelskan skrev de berättelser och nu har de börjat läsa böcker på engelska för att skriva recensioner. I SO:n skrev de om världsreligionerna och nu jobbar de med förintelsen. Jag deltar inte med på SO lektionerna så jag vet inte exakt vad de gör där.

Eftersom det snart är nationella prov i svenska så har min LLU planerat att klasserna ska skriva sakprosa, för att träna på det. Vi valde att eleverna skulle skriva en insändare. På den insändaren ska en kamrat ge respons till eleven om både innehållet och strukturen. Här övar eleverna både flödeskrivining och respons. Självklart får de respons av lärarna också.

Eftersom jag inte gjort en skrivuppgift innan så fick jag vara med och iaktta på första klassen hur min LLU gjorde sendan fick jag hålla lektionerna för de andra två klasserna. Vi planerade att vi skulle ta en insändare, visa den på projektorn och läsa den högt för eleverna. Vi hade förberett ett papper med hur uppbyggnaden på en insändare är.

Uppgiften tog ca två lektioner.

Lektion 1: jag visade bilden på insändaren och läste högt samtidigt som eleverna följde med i texten. Sedan pratade om vad en insändare är. Var hittar man en insändare? Vem skriver den? Varför skriver man insändare? Vem är mottagaren? Sedan gick vi igenom textens uppbyggnad. Den har en rubrik, en åsikt, ett argument, en avslutning och en underskrift. Vi skrev också upp några saker som de kunde skriva om som till exempel växthuseffekten, datorer är bättre än Ipads för undervisningen eller åldersgränser på spel och sociala media som Facebook och Instagram. Det gjorde jag för att de elever som inte kommer på vad de vill skriva om kan få lite tips. Efter det fick de börja skriva.

Det här är insändaren vi visade och läste. Den är hämtad från GP.

Lektion 2: Här fick de som inte blev färdiga tio min att skriva färdigt och läsa igenom sin insändare. När de var färdiga fick de byta IPad men en kamrat för att ge respons på kamratens insändare. Responsen skulle ges på innehållet. Är ämnet intressant? Är argumenten bra? De skulle efter det ge respons på strukturen. Har texten en rubrik, en åsikt, ett argument, ett avslut och underskrift? I slutet skulle de skriva sitt namn innan de gav tillbaka Ipaden till sin kompis. De skickar in de till min LLU på Showbie för att vi ska rätta de och ge respons. Eftersom instruktionerna var väldigt tydliga så gick det bra för barnen både med insändaren och responsen. Det var en bra ide att skriva några exempel på ämnen de kunde skriva om. Det underlättade för eleverna att välja ett ämne eller bara inspireras.

Jag tror att det gick fort på skrivlektionerna för att eleverna redan har pratar om insändare förra året och har bakgrundsinformation som de relaterar till när vi repeterade uppbyggnaden av insändaren.

//Ranin

Blogginlägg: 3

Till textsamtalet valde jag, tillsammans med min handledare, en text från Zick Zack läsrummets textsamling (Ludenmark & Modigh, 2013) för årskurs 6. Texten heter killen från rosengård. Den handlar om Zlatan Ibrahimovic uppväxt. Textstycket är taget ur Jag är Zlatan Ibrahimovic: min historia av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz.

Jag valde just denna text för att jag hoppades på att den skulle väcka elevernas intresse och inte bara läsa något för att de måste. Trots att det handlar om en kändis så får man läsa hur jobbigt han hade det när han var yngre. Några av eleverna kanske till och med känner igen sig i Zlatans unga karaktär.

Vi startade lektionen med att jag gick igenom vad vi skulle göra under lektionen och varför vi skulle göra det. Dels för att de behöver träna på läsförståelse inför nationella proven som kommer i februari och dels för att vi ska ha ett textsamtal där de ska reflektera kring textens syfte och budskap.

Jag gick igenom några svåra ord som jag ansåg att eleverna kanske inte kunde. De flesta av orden var slangord från Malmö. De barn som kunde något ord fick chansen att förklara de för sina kamrater. Det här gjorde jag för att eleverna ska ha en bakgrundsinformation för texten, så det blir enklare för de att förstå texten utan att haka upp sig på ordens betydelse.

Jag läste en kort inledning på första sidan av texten. Sedan fick de barn som ville läsa ett stycke högt på andra sidan innan de fick läsa den resterande texten tyst. När de började bli färdiga så delade jag ut ett papper med frågor jag gjorde på texten. Några av frågorna tog jag från Zick Zack läsrummets övningsbok (Lundenmark & Modigh, 2013). De skulle svara frågorna individuellt och spara dokumentet på Ipaden. Man kunde se att barnen har jobbat mycket med läsförståelse och tränat på det inför nationella proven som kommer i vår.

Så här bra jobbade eleverna med texten och frågorna.

Jag utförde samtalet med tre parallellklasser (årskurs 6). Den första gruppen fick ha sina Ipads till hjälp för att se vad de har svarat på frågorna. Det gick bra eleverna var duktiga och de var vana vid den typen av samtal men jag tyckte att det kändes så stelt för de läste svaren rakt av sina dokument. Så nästa klass fick inte ha sina Ipads eller texten framför sig. Denna klass var mycket mer pratsam. Eleverna var duktiga och kunde svara och reflektera på frågorna. De visade god förståelse för texten och att de var intresserade av texten för de kom ihåg allting utan att behöva gå tillbaka till texten för att referera. Den tredje klassen är också en pratglad grupp som tyckte det var roligt att diskutera och analysera textens innehåll och mening. Det kändes verkligen som att de var vana vid att diskutera texter.

Jag valde att ha samtalet i biblioteket där det fanns några mysiga soffor, pallar och ett bord. Det spelade kanske inte så stor roll för alla men de flesta elever kändes mer avslappnade. I klassrummet så tror jag att de kände sig tvungna att läsa och svara på frågorna, medan i biblioteket så svarade de som ville. Jag frågade självklart de som inte räckt upp handen för att se om de ville tillägga något och de flesta svarade utan att känna sig pressade. Samtalen inträffade på olika tider. Någon klass fick ta det före lunch en annan efter. Beroende på schemat. Det kan ha påverkat elevernas beteende och svar men jag märkte inte att det gjorde det.

Under läsningen fick eleverna öva på att inferera, och koppla informationen till sina erfarenheter och kunskaper. När de svarade på frågorna fick de analysera och reflektera över textens innehåll, och samtidigt ta ut det viktiga i texten för att hitta sina svar. Textsamtalet visade också på att de hade skapat personliga inre bilder. Ett tydligt exempel är när en kille berättade om varför Zlatan inte fick ta med sig vänner hem. Han trodde att det kanske låg ölburkar hemma hos Zlatan eftersom Zlatans pappa drack mycket. Den bilden hade inte jag fått när jag läste texten.

Min handledare och jag hade möjlighet att göra textsamtalet med halvklass på grund av att det fanns extra personal men inte alla tre gångerna. Det kändes bra att göra på det sättet men det är inte så enkelt att göra det när man är ensam lärare. Det går inte att lämna barnen utan någon personal. Ett annat sätt att göra det som ensam lärare är kanske att dela klassen i små grupper och låta de diskutera medan man går runt och lyssnar och ställer frågor till grupperna.

De här instruktionerna fick eleverna:

Svara på frågorna.

1.      Hur hade Zlatan det under sin uppväxt?

2.      Hur tror du att han kände sig när han inte fick ta med sig någon hem?

3.      Varför bytte han lag så ofta?

4.      Zlatan säger att han hade vant sig vid att hans pappa aldrig följde med till träningen för att titta på honom som alla andra pappor gjorde, men att det sved ändå? Vad menar han med det?

5.      Hans pappa kunde inte hjälpa honom med svenska historian. Varför kunde kan inte han inte det?

6.      Hur förändras hans pappa i slutet?

7.      Vad gjorde Zlatan för att passa in i Malmö FF?

8.      På vilket sätt tror du att Zlatans uppväxt har påverkat vem han är idag?

Vad menas med:

·         ”Jag hade myror i kroppen.”

·         ”Ska du äta oss ur huset!”

·         ”Jag kände mig som från Mars.”

·         ”Jag tände som en bomb.”

MVH Ranin