Barn- och ungdomslitteratur analys!

De två karaktärer jag valt att jämföra är Askungen, ur Klassiska sagor, Askungen, efter bröderna Grimm, och Shirin, ur Bert + Samira = Sant?. Det är tydligt att Askungen är huvudpersonen i berättelsen men däremot så är Shirin en mindre karaktär i Bert-boken. Jag valde dessa två karaktärer för att deras personligheter är differenta men i slutet av berättelserna får båda sin “drömprins”. En annan anledning till att jag valde just dessa två karaktärer är artikeln: Ella Evolving: Cinderella Stories and the Construction of Gender-Appropriate Behavior. Artikeln fick mig att reagera på kvinnosynen i folksagor. Därför vill jag jämföra dessa två karaktärer.

 

Karaktärgestaltning

Askungen: I början av berättelsen så är hennes mamma sjuk. Innan mamman dör så säger hon till Askungen:

Kära barn, se till att förbli snäll och god. Då ska du se att allt blir bra till slut. (Harris, 2003, s. 1).

 

Efter det när Askungen får en styvmor och två styvsystrar blir hon förnedrad och nedtryckt av systrarna och mamman, men hon säger inget utan fortsätter vara tyst och gör som de säger. Tydliga exempel på det återkommer under hela boken:

“De tog ifrån henne alla de vackra kläderna, och gav henne en grov kjortel och träskor.” (Harris, 2003, s. 3).

 

“Inte ens en säng fick hon att sova i, utan måste lägga sig i askan bredvid spisen. Därför var hon alltid sotig och smutsig, och styvsystrarna började kalla henne Askungen.” (Harris, 2003, s. 4).

 

Askungen säger inte så mycket när systrarna retar henne eller utnyttjar henne som piga. Hon framstår som underkastad och svag, hon vågar inte stå upp för sig själv och säga ifrån. På endast tre ställen i boken så uttalar hon sig om vad hon vill:

“Till slut tog hon mod till sig och frågade styvmodern om lov att få gå med. ”(Harris, 2003, s. 6).

 

“Jo min stora önskan är att få gå på balen även imorgon. Kan du hjälpa mig?” (Harris, 2003, s. 16).

 

“Låt mig försöka också, sa Askungen som stått bredvid för att passa upp på de båda styvsystrarna.” (Harris, 2003, s. 22).

 

Sagan slutar med att Askungen och prinsen och gifter sig och lever ett långt, lyckligt och äventyrligt liv tillsammans (Harris, 2003, s. 22).

Shirin: Framstår som en tuff tjej som vet vad hon vill och vågar uttrycka sig på ett vulgärt sätt. Här är några exempel:

”Vi kanske kan strippa istället, sa hon. Lina sa att det var för kallt. Shirin sa att de skulle sälja pussar istället, tio kronor styck.  Alla tittade på mig. Shirin mest. Vad väntar du på, gullet? sa hon. Kyss mig.” (Olsson & Jacobsson, 2007, s. 45)

 

Shirin talar om för Bert vad hon tycker om honom. Bert tycker att Shirin är konstig för att hon vågar säga att han är söt och att hon vill pussa/kyssa honom.

”Jag tycker glasögon är snyggt på killar, sa hon.

Ha ha, skrattade jag.

Jag skojar inte, sa hon. Jag blir faktiskt hångelsugen.” (Olsson & Jacobsson, 2007, s. 63)

 

Bert försöker undvika Shirin för att han inte vill vara otrogen mot Samira. Trots alla försök att undvika Shirin så ger hon inte upp. Hon är alltid där för att påminna Bert att hon tycker om honom.

”Ska ni med och åka karusell? sa Samira till Reza och mig.

Njae, sa han.

Tyvärr, sa Shirin. Bert ska åka kärlekstunneln med mig.” (Olsson & Jacobsson, 2007, s. 84)

 

I slutet av boken är det ett disco som alla ska gå på. Bert blir besviken och vill gå hem för att Samira dansar med en annan kille och ser glad ut. Men så kommer Shirin:

”Hon tog med mig ut på dansgolvet. Det var en snabb låt. Shirin tittade på mig hela tiden. När den snabba låten var slut kom det en tryckare.

Jag ska dricka vatten, sa jag.

Aldrig, sa Shirin.” (Olsson & Jacobsson, 2007, s. 105)

 

Det slutar med att Bert skriver Bert +  Shirin = Sant! (Olsson & Jacobsson, 2007, s. 105).

 

Eftersom Askungesagan börjar med det var en gång så vet man inte var och när den utspelar sig. Det är en folksaga som enligt Boglind och Nordenstam (2010, s.33) har sin ursprungliga grund i en muntlig tradition och har därför ingen namngiven författare. Den förändrades på grund av vilket land och vilket samhälle den berättas i.

Till skillnad från Askungen så är Bert-böckerna ungdomsromaner. De är riktade för barn och ungdomar som läsare. De omfattar tonåringars utmaningar i livet. Eleverna känner bättre igen sig själva i ungdomsromaner än konstsagor.

 

Skillnader

 

Askungen:

·         Blir kallad Askungen för hon sover i askan bredvid spisen

·         Lyder styvsystrar och styvmor

·         Underkastad

·         Tystlåten

·         Står aldrig upp för sig själv

·         Befinner sig i okänd tid och rum

·         Väntar på att bli vald av prinsen

·         Har inga vänner eller familj

·         Gamla slitna kläder, enligt text och illustration

 

Shirin:

·         Har ett namn med persiskt ursprung

·         Gör som hon själv vill

·         Ledande

·         Pratsam

·         Står upp för sig själv

·         Befinner sig i Sverige, i nutid

·         Hon väljer Bert

·         Har vänner och familj

·         Coola och tuffa kläder, enligt illustrationerna

 

Likheter

 

Båda karaktärerna är: Flickor, godhjärtade, hoppfulla, får sin prins/kille i slutet.

 

Reflektioner

De här två karaktärerna är olika eftersom berättelserna har olika syften. Linda T. Parsons (2004, s. 136) skriver att folksagor är kulturellt kraftfulla medel som talar om för människor hur de ska vara. De är konstruerade på ett genusskildrande sätt för att flickor ska veta sin plats i samhället och förbereda de för romantiska och heterosexuella relationer. Parson (2004, s. 137) nämner också att flickor som läser eller lyssnar på sådana sagor växer upp med tron att deras värde hänger på männens attraktion till dem. Flickorna strävar efter att uppfylla männens utseendemässiga krav för att tillfredsställa dem. Detta syns tydligt i alla folksagor eftersom alla flickor och prinsessor framstår som vackra. Det är inte bara utseendet som gör att prinsessorna välj av prinsen och lever lyckliga i alla sina dagar. Det är också att flickorna är svaga, undergivna och beroende av männen, medan männen är aktiva, starka och dominanta. Vad säger det om samhällets normer och värderingar? Är dessa sagoprinsessor och prinsar jämställda? Flickor framstår som tillfredsställande objekt för mannens blick. De behöver inte göra någonting mer än att vara vackra och lydiga för att bli valda av prinsen. Om det hade sett ut så i dagens samhälle hade flickor inte behövt gå i skolan för att utbilda sig och få jobb så de kan försörja sig. De hade gift sig unga för att ha en man som försörjer de, precis som det såg ut för några decennier sedan. Det är inte fel att läsa folksagor det är vårt kulturarv, men det är viktigt att diskutera jämställdhet och människors lika värde oavsett kön. Det är trots allt lärarnas uppgift att förmedla skolans värdegrund.

 

”Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.” (Skolverket, 2011, s. 7)

 

I Bert-boken är Shirin en typisk karaktär som finns i samhället idag. Det som är så bra med hennes karaktär är nog att det kan vara en tjej och en kille. Det är ingen större skillnad på henne och Bert förutom att hon inte är lika blyg som honom. Han vågar aldrig berätta för Samira att han är kär i henne medan Shirin är väldigt tydlig och öppen med sina känslor för Bert. Barn behöver veta att det inte bara är killar som är tuffa och vågar uttrycka sina känslor. Tjejer kan också ha starka personligheter och vara tuffa. Parson (2004, s. 138) nämner att självständiga, starka och maktbelägna kvinnor i folksagor beskrivs som onda och fula. De som är mäktiga och goda är ofta inte människor utan framstår som feer. Det stämmer inte heller med verkligheten, därför är det bra för barn att läsa andra genrer och inte bara folksagor.

Jag skulle inte avstå från någon litteratur i min undervisning. Det är viktigt att läsa olika sorters texter och genrer. Som Pauline Gibbons (2012, s. 131) skriver, låt eleverna bekanta sig med språket inom olika genrer för att de ska få det lättare att förstå språkanvändningen i olika genrer. Ju mer erfarenhet de har desto bättre läsförståelse får de.

 

 

Referenslista:

Boglind, A., & Nordenstam, A. (2010). Från fabler till manga: litteraturhistoriska och didaktiska perspektiv på barn- och ungdomslitteratur. Falkenberg: Prepress Team Media Sweden AB.

 

Gibbons, P. (2013). Stärk språket stärk lärandet. Halmstad: Bulls Graphics.

 

Harris, M. (2003). Klassiska sagor Askungen efter bröderna Grimm. Stockholm: Bonnier Carlsen Bokförlag.

 

Parson, L. T. (2004). Ella Evolving: Cinderella Stories and the Construction of Gender-Appropriate Behavior. Children’s Litterature in Education, Vol. 35, No. 2. Tillgänglig: https://gul.gu.se/courseId/70295/node.do?id=30842845&ts=1445620296385&u=150078605

 

Olsson, S., & Jacobsson, A. (2007). Bert + Samira = Sant?. Falun: ScandBook AB.

 

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575