BOKSAMTAL
Inför boksamtalet valde jag Den försvunna staden av
Jo Salmson och Peter Bergting. Det var bestämt att mina medstudenter endast
skulle läsa halva boken men de tyckte att den var spännande och lättläst så de
läste hela boken. Jag valde just den boken för att när jag var ute och jobbade
som elevassistent för en pojke i fjärde klass så var det tråkigaste han visste
var att läsa för att han inte var bra på det. Efter en kollega föreslagit boken
och sagt att den är spännande så gjorde jag ett försök. Först läste bara jag
högt och han tittade på bilderna sedan låtsades jag att jag var trött på att
läsa. Han ville att jag skulle läsa mer för han ville veta vad som skulle hända
i berättelsen, så jag föreslog att han kunde hjälpa mig och läsa någon sida med
mindre text. Det fungerade bra. Vi läste varannan sida högt för varandra. Det
finns fyra böcker till i den serien och vi läste alla.
Jag tänkte mig att jag genomförde ett boksamtal med en
grupp barn i årskurs fyra. Därför ställde jag de här frågorna:
- Vad handlar berättelsen om?
- Vem berättar?
- Vem/vilka är huvudpersonerna?
- Hur är personerna i berättelsen och vad har de
för relation till varandra?
- Var utspelas berättelsen?
- Under hur lång tid utspelas den?
- Vad är problemet i berättelsen?
- Varför är det ett problem?
- Vad tror du är lösningen?
- Vad har boken för budskap?
- Hur var ditt första intryck av boken? Vad kände
du när du såg på omslaget? Tråkig, spännande, hemsk eller kanske rolig?
- Fångades du av boken med en gång, efter ett par
kapitel eller inte alls?
- Stämde illustrationerna med din fantasi?
- Vad hade du gjort om du var Rian? Hade du hjälpt
främlingen?
Jag bestämde mig för de här frågorna efter jag läst kapitel sju till nio i
Mellan raderna (Britta Stensson, 2006).
Vad?
Vi ska läsa en bok och samtala om boken. Svara på
frågor och diskutera. Syftet är att låta eleverna reflektera över det de läser.
Hur?
Låta en grupp elever läsa samma bok. De som har
lässvårigheter ska självklart få hjälpmedel som ljudbok eller högläsning.
Eleverna ska diskutera med varandra och svara på frågor. De behöver inte skriva
ner något för att det blir svårare att diskutera och skriva samtidigt.
Varför?
Den övningen är bra för att elever ska utveckla sin
läsförståelseförmåga. Intresset för läsning ökar om man förstår vad det är man
läser. Eleverna lär sig att uttrycka sina åsikter. Det behöver inte vara
positiva tankar utan det kan också vara kritiska åsikter som ifrågasätter
författaren.
Gruppens feedback:
Gruppen tyckte att det skulle varit bättre dela ut ordet istället för att
bara slänga ut frågan. De menar på att vissa elever alltid vill prata och andra
hörs inte alls. Eftersom detta är en diskussion så tänkte jag mig att eleverna
skulle prata med varandra och om det finns en elev i gruppen som inte säger
något kan man ställa en fråga till just den eleven. Det blir en trevligare
stämning om det är ett samtal istället för ett förhör. De tyckte att frågorna
är lagom lätta för mellanstadieelever. Frågorna kunde till och med varit lite
mer avancerade, beroende på vilken nivå eleverna är på. Gruppen tyckte att man
kunde prata mer om vilka känslor man får när man läser boken. Bra val av bok.
Fungerar för högläsning och elever som har svårigheter med läsning.
Egna reflektioner:
Under samtalet så uppmärksammade jag att det hade
varit en helt annan upplevelse och andra analyser och slutsatser om det
faktiskt hade varit barn som svarat på frågorna och inte vuxna. Barn har en
livligare fantasi och boken skulle inte vara barnslig för dem.
Som Britta Stensson (2006) skriver att det är viktigt
för barn att reflektera över vad de läst. Det är aldrig roligt att läsa något
man inte förstår. För att barn ska förstå vad de läser behöver de hjälp av
läraren. En liten knuff i uppförsbacken så ser de den värld som existerar på
andra sidan. Med knuff menar jag att läraren lär barnen hur man analyserar,
diskuterar, kritiserar och reflekterar över olika texter.
Läraren kan öva barnen på att visualisera om vad de
läser och hör vid högläsning. De kan till exempel måla de bilder de får i
huvudet när de läser. De kan också berätta för varandra om hur olika deras
fantasi och visualisering är. De övningar som vi utövade på föreläsningen då
Kerstin Lundberg Hahn var på besök var kreativa och fungerade för oss vuxna
lika bra som för de barn i klasser hon besöker.
Barn som inte kan tolka och reflektera över en text,
har ingen möjlighet att kritisera omvärlden (Stensson, 2009). Det är inte bara
läsandet och skrivandet som barn behöver lära sig i skolan. Enligt skolverket
(2011) ska barn utveckla sin förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och
andra texter. Detta gör de genom att samtala om texter. Boksamtal utvecklar
eleverna på flera sätt. De lär sig inte bara att uttrycka sina åsikter men
också att lyssna på andras åsikter och respektera de. Diskussioner av denna
form kan också hjälpa barn att utveckla sin identitet. Det behöver inte vara
ett samtal kring en skönlitterär bok. Det kan vara en faktabok i ett annat
ämne. Exempelvis i SO eller NO.
Har man en klass med andraspråkselever så kan man ta
upp kulturella aspekter av boken. Eftersom de har en annan bakgrund och kultur
så är det bra att de får en förståelse vad det är de läser om (Gibbons, 2013).
Referenslista:
Gibbons, P. (2013). Stärk språket stärk lärandet.
Halmstad: Bulls Graphics.
Salmson, J., Bergting, P., (2007). Den försvunna staden. Stockholm: Bonnier
Carlsen bokförlag.
Stensson, B. (2006). Mellan raderna: strategier för
en tolkande läsundervisning. Göteborg: Daidalos.
